Kom fram till det igår när jag hakade på Emma till Hedemora för att gratta Sandra. Ströade omkring och fikade med Emmas två klasskompisar, emo's/rockers/punkers.. Vettekatten vad de kallar sig egentligen. Men anyway, de har verkligen ett lättare och roligare liv. Efter att ha blivit uttittade i säkert hundra år så verkar de inte bry sig om folk runt omkring längre, de lever verkligen i sin egen lilla bubbla, och deras största fasa är när de får slut på cigg.
Ska vi bli som dem när du kommer hem?
The låt för the moment: Thåström & Winnerbäck - Men bara om min älskade väntar
Det finns skönhet i flodens silversånger
Det finns skönhet i gryningssolens sken
Men då ser jag i min älskades öga
en skönhet större än allting som jag vet!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
ja, vi ska bli som dem! så himla jobbigt att vara beroende av vad folk tycker om en. no limits, when i'm back. folk ska stirra på P&L ;)
Skicka en kommentar